 |
 |
        
|
Om växten:Rosenrot har varit känt sedan vikingatiden i Sverige. Den växer naturligt i våra fjälltrakter, förekommer i mindre utsträckning i Hälsingland, Norrbotten och på öar i Bohuslän, samt på Island och Grönland. På Öland växer den inte naturligt. Växten är flerårig, 10-30 cm hög och namnet kommer av att roten avger en påtaglig rosendoft. Förr åts roten stekt eller kokt som en vanlig grönsak. Rosenrot innehåller en relativt hög mängd C-vitamin och kan därför ha räddat många grönländare, samer och vikingar från skörbjugg. Rosenrot som ämne (destillerat som olja, vatten eller extrakt) innehåller antioxidanter som tanniner, antrakglykosider och flavonoider. Den mest verksamma beståndsdelen är glykosiden salidrosid som sägs ha en stimulerande effekt. Rosenrot är ett av de mest populära kosttillskotten. Det är rikt på näringsämnen som C-vitamin och antioxidanter. Dessutom är det ganska tydligt stimulerande.
Traditionell användning av rosenrot: Den grekiska läkaren Dioscorides blev först 77 e.v.t. med att dokumentera medicinska effekter hos rosenrot i boken De Materia Medica. Linné namngav den långt senare till Rhodiola rosea och rekommenderade den mot hysteri, bråck, svårmod, huvudvärk och impotens. Carl von Linné omnämner Rosenrot som lämplig medicinering vid nedstämdhet, huvudvärk och bristande sexuell förmåga och påpekar att också att Rosenrot stimulerar intellektet.
Kropp och hjärna: Modern forskning har visat att Rosenrot har en förmåga att påverka hela kroppen positivt, dock verkar den aktiva substansen glykosiden salidrosid framför allt på hjärnan. Glykosiden understöder hjärnans aktiviteter och energin ökar genom att de signalsubstanser som gör att hjärnan fungerar optimalt balanseras. Den effekten är snabb. Redan 30 minuter efter intag märks en lätthet att koncentrera sig.  Ett lusthöjande naturligt afrodisiakum: Rosenrot har en positiv effekt på nivåerna av signalsubstanser i det limbiska systemet, där lustcentret är beläget. Detta centrum styr funktioner som glädje, lust och känslor. Det är förklaringen till att Rosenrot kan stimulera den sexuella lusten både hos män och kvinnor. Kliniska studier samt flera fall-rapporter intygar ökade lustkänslor och större benägenhet att få orgasm. Depression och stress lindras av Rosenrot då den har förmågan att öka serotoninhalten (sk. "lyckohormon") i blod och vävnad.
Rosenrot är stimulerande och antidepressiv: Studier på hjärnan visar att rosenrot stimulerar noradrenalin, dopamin och serotonin (monoaminerna). Även nikotinreceptor påverkas. Forskning pekar på att de aminosyror som bygger upp signalsubstanserna lättare kan passera genom blod-hjärna-barriären. Att rosenrot kan vara en mild stimulans kan ligga bekom en användning som potensmedel och mot dåligt minne.
För ökad uthållighet: Ett antal studier har genomförts där rosenrot visat sig tillfälligt kunna öka den fysiska prestationsförmågan. Studier pekar även på att rosenrot kan snabba upp återhämtningen. Rosenrot används även ganska ofta vid styrketräning för att motverka trötthet. Biverkning och risker med rosenrot: Rosenrot har låg giftverkan och biverkningarna är få. En del kan känna att de får överskottsenergi i vilket fall dosen bör minskas. Lider man av någon särskild sjukdom bör särskilt undersöka vilka risker med rosenrot som kan vara aktuella för den sjukdomen.
|
     |
|